Tre dagar fyllda av cykel och gemenskap med ett omedvetet fokus runt just talet tre.
Grusväg, skogsstig och asfalt.
En dag med regn, en dag med strålande sol och en dag med motvind (och sol).
.JPG)
En otäck vurpa, en enklare vurpa och en vurpa utan cykel.
Vi börjar från början och efter samling på Shell och lite information om dagens upplägg gav vi oss ut på vår första dags 21-mils resa. Efter bara några minuter bröt solen igenom och försommaren visade sig från sin finaste sida.
.JPG)
Två tidiga punkteringar i den långsammare gruppen som jag körde i gjorde att vi kom på efterkälken men efter ca 6 mil så stod hela snabbgruppen utmed vägen och vinkade förbi oss. Vi undrade så klart vad som hänt och fortsatte trampa på till första depån som var placerad vid Fransiskanerkapellet i Varv. Var det en punktering, eller hade det hänt nåt annat? Kanske ett grövre cykelhaveri?

Väl framme i depån träffade vi upp med snabbgruppen och fick veta att Lars dessvärre vurpat i mycket hög fart i början av nedförslöpan mot Härja från Hökensås. Jag var inte med själv, men tydligen körde han ner i ett tjälhål och fick ett kast på cykeln och flög ut i terrängen i över 50 km/h. Kunde gått riktigt illa, men som tur var landade han relativt mjukt men fick avbryta Lilla Smålandsäventyret med smärta i axeln. Efter att ha blivit skjutsad i depåbilen till Tidaholm och där blivit upphämtad av sambon så konstaterades ett komplicerat nyckelbensbrott och operation under fredagen.

Efter ett välbehövligt depåstopp fortsatte färden upp genom Västergötland. Första milen visade sig att asfalten mot Åsle tagit mycket stryk av den kalla vintern och 10-50 meter långa avsnitt med mycket grova stenar skulle forceras. Rena terrängkörningen men med lite list, mod och försiktighet tog vi oss alla igenom det utan större problem. Dessutom började det regna och efter ett tag kom det berömda och jobbiga däckssprutet igång. Stängd mun och grus i ögonen trots glasögon precis som vanligt.

Vidare upp runt Hornborgasjön och 22km landsväg förbi bland annat Transdansen i St Bjurum. Trist med lite större vägar, men gles trafik och det faktum att det är dåligt med belagda vägar på den sidan sjön gjorde att stora vägen var det enda valet. Väl i Skara kände vi i "långsamma" gruppen att vi var en bit efter och vi tog en genväg via cykelbanan till Axvall medan snabbgruppen körde den vackra men smala vägen över Stenum. Väl framme kom vi förvånande fram samtidigt som snabbgruppen. Det visade sig att de haft en punktering precis innan depån och därför tappat mycket tid.

Korv med bröd och upphåll i regnet som hittills envisats med att följa oss sen första depån. Glada miner och jag och Henrik valde att kliva av för att åka depåbil. På tok för lite distansträning pga skador för oss båda var huvudorsaken. Men inga sura miner här inte!

Färden fortsatte upp runt Kinnekulle och till Hällekis där dagens tredje depå stod uppdukad. Solen sken och grupperna hade klarat sig utan regn från lunchdepån. Ett stort tack till de trevliga tjejerna på Coop i Hällekis som kokade kaffe åt oss och inte ville ha betalt utan ett bidrag till välgörande ändamål så all växel ramlade ner i Coop bössan (runt 80 spänn) och bidraget hjälpte oss också att få fylla vattendunkarna med nytt vatten.
Sista 3 milen in till Mariestads vandrarhem och första nattens härbärge. Tvättmaskin, blöta och skitiga kläder och torkrum som INTE torkade kläderna särskilt bra var väl signumet.

Mat åts på Candy's Bistro och Salladsbar där det bjöds spagetti med köttfärssås i extra stora portioner. Normalt brukar vi käka där vi bor, men tyvärr hade inte vandrarhemmet plats för caterad mat. Bistron låg tursamt bara ett stenkast från vandrarhemmet så gick det kanonbra.
Några pilsner och lite skitssnack senare tyckte vi det började bli sent. Vi konstaterade att klockan var 21:55, skrattade lite åt det och dök i säng.

På morgonen haltade Magnus betänkligt och vi undrade vad som hänt. Det visade sig att skadan inte alls var cykelrelaterad utan att han halkat då han lastade i depåbilen och rasat ut, skrapat upp sig lite samt slagit i höften i dragkroken. Skada 2 vad ett faktum.
Lite testcykling visade som tur var att cykla gick riktigt bra.
Morgonen fortsatte med lite allmän cykelmek, däcksbyten, trång frukostmatsal och alldeles för lite gröt följt av avfärd klockan 09.00. Själv körde jag depåbilen och Henrik hade valt att börja dagen i depåbilen för att hoppa på cykeltåget vid första depån.
Fin cykelväg utmed Vänern till badplatsen Snapen och efter det tog vägen slut. Man skulle hitta en grusad cykelbana mellan Snapen och upp mot Hassle rör, men då informationen var lite knapphändig (my bad) och GPS rutterna var helt off (bikemap's bad) just där så blev det rena MTB äventyret ett tag.

Båda grupperna irrade runt i skogen och 'min' grupp hittade till sist cykelbanan och fortsatte ut på Torsö. Efter att vi i depåbilen varit ute och tittat till gruppen på Torsö undrade vi var den andra gruppen blivit av. Vi valde att gena direkt till depå 1 och väl framme så ringde snabbgruppen servicetelefonen i bilen och bad om koordinaterna till depån då de irrat runt i skogen bra länge och ville gena lite.
45 minuter efter långsamma gruppen kunde snabbgruppen lämna depån och styra kosan runt sjön Viken. Superfin asfalt, gynnsamma förhållanden och starka grupper gav snabb forcering och härligt driv i klungorna.
Nere i Mölltorp centrum (som är ca 50 meter långt) ställde jag upp lunchdepån och värmde korv på gasolköken. Grupperna rullade in ganska tätt efter varandra och snabbgruppen hade tagit in bra med tid.
Vidare på 195an ner till Brevik och sen in mot Tibro, ut en kortsväng på stora vägen och sen upp mot Ulvåker och sista depå runt Skövde flygfält. Solen och värmen gav mig infallet att köra via snabbköpet i Tibro och köpa isglass, och det var många glada miner i depån över det tilltaget. Det behövs inte mycket för att glädja ett gäng cykelstollar på färd. Sista etappen för dagen och utmaningen att klättra över Billingen som grand final.

När jag dundrade uppför den respektingivande stigningen upp på berget med depåbilen plockade jag upp Henrik M vars fot inte ville cykla bergetapper och som grädde på moset hade Di2 växeln laddat ut och laddaren låg såklart hemma. Efter att han ringt runt till alla cykelbutiker i Skövde och Skara kunde vi konstatera att det inte är många som säljer den nivån på prylar i de trakterna. Fick bli depåbil även sista dagen.

Natt i små och stora dubbelrum på Flämslätts stiftsgård och en rejäl gratängmiddag och frukost med hotellstandard. Kvällen spenderade några killar i Jacuzzin och vi andra satt ute i den ljumma kvällen och tog en öl, ett glas vin eller en cola och käkade snacks och snackade mer skit om cykel i synnerhet och cyklism i allmänhet.

Dag 3 och hem mot bekanta trakter. Några extra flaggspurter på vägen, två depåer och en oturlig vurpa i snabbgruppen utanför Habo och de tredje skadan var ett faktum. Inte värre än att Henrik H kunde cykla resten av turen mestadels med högerbenet och förhoppningsvis läker knät snabbt med lite vila.
Sammantaget var det idel glada miner, omväxlande miljöer, kanonfina vägar, nya utmaningar och som vanligt ett riktigt, riktigt härligt cykeläventyr. Magnus och jag bugar och tackar för ett väl genomfört Lilla Småland 2013 och glöm inte att vi gjorde det TILLSAMMANS! Precis som vanligt.........